Majsormen är hemmahörandes i östra USA där den lever i många olika naturtyper, allt från skog till öppna landskap, och i både kustområden och ganska långt in i landet. Därmed har den också anpassat sig till att leva på diverse olika sorters bytesdjur. Den är opportunistisk och jagar många olika djurtyper, inklusive gnagare, grodor, fisk och småfåglar.
Frusen mat
Om du har frusen mat, tänk på att den måste tina helt innan du serverar den. Ormar värmer inte upp kroppen innifrån på samma vis som vi däggdjur gör, så frusen mat kan vara farlig för din majsorm och orsaka problem med matsmältningen. I naturen skulle majsormen bara äta byten den nyss har fångat.
Bäst är att låta maten tina långsamt i kylskåpet. Att låta den tina på köksbänken kan öka risken för bakterietillväxt, och försöker man stress-tina den genom att värma upp den är det lätt hänt att man förstör viktiga näringsämnen som ormen behöver.
Med ett husdjur som bara äter var fjortonde dag eller så uppstår det sällan situationer där man behöver panik-fixa i ordning mat, utan man kan låta det ta sin tid även om det innebär att ormen får vänta tills nästa kväll med att äta.
Levande föda
Möjligheterna att lagligen mata husdjur med levande föda är starkt begränsade. Besök Jordbruksverket för mer information om vad djurskyddslagen säger.
Vad ska jag mata min majsorm med?
Den vanligaste maten för majsormar i fångenskap är möss och råttor, och det går att köpa frysta gnagare som är uppfödda specifikt för att bli reptilmat.
När en majsorm precis har kläckts är den för liten för att äta vuxna möss, så man matar den med nyfödda musungar istället, så kallade ”pinkisar”. (De kallas pinkisar eftersom de är så unga att de är hårlösa och därmed ser rosa ut.) Börja med att bara ge en musunge vid varje matningstillfälle. I takt med att ormen växer sig större kan du testa att ge två i taget, men gå ned till att bara ge en i taget igen om ormen verkar ointresserad av att äta två. Majsormar som är några månader gamla brukar fortfarande vara i ett skede där de ska ha nyfödda musungar och ingenting större än så.
I takt med att ormen växer sig större ökar man storleken på maten. Det är imponerande hur stora byten även en förhållandevis liten majsorm kan svälja. Steget efter musungar (pinkisar) är råttungar (rått-pinkisar).
När din majsorm blivit för stor även för rått-pinkisar är nästa steg ”fuzzies”, det vill säga musungar som är så pass gamla att de precis har hunnit få lite päls. Börja med att ge en fuzzie i taget och öka sedan till två per matningstillfälle.
Steget efter fuzzies är små vuxna möss. Dessa brukar kallas för ”popcorn”. De flesta majsormar är redo att äta små vuxna möss när de är ungefär ett år gamla, men det finns individuella variationer så det gäller att vara uppmärksam på vad som fungerar bäst för just din majsorm. Fungerar det inte bra med ”popcorn” så gå tillbaka till fuzzies igen under en period innan du testar på nytt.
Hur ofta ska jag mata?
En bra tumregel är att mata en vuxen majsorm ungefär var fjortonde dag, medan ungar bör få mat oftare än så. För en nyfödd majsorm är var 3-4 dag rekommendationen, och sedan kan de gradvis klara sig längre och längre mellan matningarna i takt med att de äter mer och mer per matningstillfälle. När majsormen är ungefär ett halvår matar du förmodligen en gång i veckan eller så, och när ormen är kring året och har börjat äta små vuxna möss brukar det vara lagom att låta det gå ungefär tio dagar eller så mellan matningarna.
Majsormar är individer, så du kan behöva anpassa dig en del efter vad just din majsorm mår bra av.
Hur ska jag ge ormen mat?
I naturen jagar majsormar sina byten, så det kan vara idé att stimulera deras jaktinstinkt i terrariet – både för att de ska äta bätte och för att deras liv ska bli lite mindre enahanda. Håll maten i en tång eller pincett (beroende på storlek) och rör den sakta framför ormen så att den ser lite mer levande ut och triggar jaktinstinkten.
En majsorm kan blir förvirrad och upphetsad i samband med matningen och hugga mot din hand istället för mot bytesdjuret, så det är säkrast att använda ett redskap. Då slipper man också att ormen börjar associera människohänder med föda. (När du ska hantera din orm med händerna, gör det helst inte alls i samband med matning, och se till att du absolut inte doftar av gnagare, eftersom allt detta kan förvirra ormen.)
Många ormägare väljer att ha en separat låda som de gör själva matningen i istället för att mata i terrariet. Det gör det enklare att städa efter matningen, och ormen kan också vänja sig vid att en flytt till den här lådan innebär att det är dags att ”jaga” möss. Låt ormen svälja ned bytet ordentligt innan du varsamt flyttar tillbaka den till terrariet igen. Det är bättre att låta den stanna lite extra länge än att stressa den. Medan ormen är i sin matningslåda kan man passa på att fixa med saker i terrariet, till exempel städning.
Matvägran
Om din majsorm vägrar äta kan det bero på många olika saker, varav två mycket vanliga anledningar är stress och att ormen är på väg in i vintervila.
Det är viktigt att inte drabbas av panik och göra något överilat om ens majsorm matvägrar. Det finns situationer där tvångsmatning kan vara aktuell, men det är något man bör undvika om det inte är absolut nödvändigt. En vuxen majsorm kan överleva i många månader utan mat om den är i gott skick när svälten inleds, och det finns gott om exempel på juvenila majsormar som klarat sig i åtminstone tre månader utan att äta.
Innan du beslutar dig för att tvångsmata din orm, tag kontakt med veterinär eller med en erfaren ormskötare som kan ge råd. Du behöver veta både 1.) om det verkligen är dags att tvångsmata redan och 2.) hur du tvångsmatar på säkrast möjliga vis så du inte skadar ormen.
Matvägran på grund av stress
Stress kan få majsormen att tappa aptiten. Det är vanligt att majsormen vägrar äta under första perioden i ett nytt hem. För att minska stressen, låt ormen vara ifred trots att du längtar efter att gosa med ditt nya husdjur, och se till att den har bra gömställen i terrariet där den kan känna sig trygg.
Tänk på att ur ormens perspektiv kan även bra förändringar vara stressande under en övergångsperiod, till exempel flytt till ett nytt bättre terrarium.
Matvägran på grund av vinter
Majsormens naturliga utbredningsområde i USA inkluderar områden där det blir rejält kallt på vinten och den här arten har förmågan att gå in i en djup vintervila för att överleva den kalla årstiden, precis som ormar i Sverige gör.
Om din majsorm är påväg in i vintervila kan det yttra sig genom att den blir mer passiv och vägrar äta, äter mindre än normalt eller väntar längre med att ”attackera” ny mat i terrariet.